Postkvantkryptografi: tidsfristerna 2026, 2030 och 2035 och vad som är bindande

Varför datumen ligger fast nu

Sedan augusti 2024 finns det standardiserade postkvantalgoritmer. Amerikanska NIST publicerade då ML-KEM för nyckelöverenskommelse samt ML-DSA och SLH-DSA för signaturer som FIPS 203, 204 och 205. Sedan dess är ”vi väntar på standarder” inte längre ett skäl att skjuta upp övergången.

Numera finns det också datum. I juni 2025 publicerade EU:s medlemsstater med stöd av Europeiska kommissionen en gemensam färdplan för övergången. EU:s färdplan I januari 2026 kompletterade BSI, Tysklands federala myndighet för informationssäkerhet, sin tekniska riktlinje TR-02102-1 med migreringsfrister. BSI TR-02102-1 Och den 12 oktober 2026 publicerade BMI (Tysklands federala inrikesministerium), BMDS (Tysklands federala ministerium för digitalisering och modernisering av staten) och BSI en gemensam riktlinje som för över EU-datumen till Tyskland. BSI

Den här artikeln sätter datumen från dessa dokument i sitt sammanhang. Den skiljer mellan vad som rekommenderas och var det blir en skyldighet. Den distinktionen får för lite utrymme i många sammanfattningar.

Tidsfristerna i överblick

Slutet av 2026: inventering, ansvar och plan

Den första fristen gäller inte teknik utan organisation. EU:s färdplan nämner bland annat dessa första steg till slutet av 2026: involvera intressenter, bygga upp en mogen hantering av kryptografiska tillgångar, kartlägga beroenden, analysera kvantrisken, involvera leverantörskedjan och ta fram en tids- och genomförandeplan. Pilotprojekt för användningsfall med hög och medelhög risk ska ha påbörjats till dess. EU:s färdplan, PDF

Den nationella riktlinjen är mer konkret för Tyskland. Till slutet av 2026 ska förberedelse- och planeringsfasen vara avslutad; riktlinjen kallar det ”PQC-Readiness”. Varje organisation bör utse minst en ansvarig funktion som styr genomförandeplan, prioriteringar och framsteg, och avsätta tillräckliga personella och ekonomiska resurser för detta. Riktlinje, PDF

För inventeringen hänvisar riktlinjen till ”Krypto-Kataster”, ett register över kryptografiska tillgångar i IT-Grundschutz, BSI:s metod och baslinje för informationssäkerhet: krav CON.1.A19 i modulen CON.1 Kryptokonzept. Verktyg för inventering, skanningar av kodarkiv och en Cryptographic Bill of Materials (CBOM), till exempel enligt CycloneDX-standarden, kan hjälpa till. Den första versionen av inventeringen ska vara klar i slutet av 2026. Till den hör också en översikt över interna och externa beroenden. Riktlinjens exempel: Kortläsare och kort måste båda stödja kvantsäkra algoritmer, annars är förbindelsen mellan dem inte kvantsäker.

Slutet av 2030: vad ett högriskanvändningsfall är

Den viktigaste fristen är slutet av 2030. Till dess ska användningsfall med hög kvantrisk vara omställda. EU:s färdplan uttrycker det tydligt: För dessa användningsfall ska sårbara algoritmer för publik nyckel inte längre användas ensamma efter slutet av 2030. För användningsfall med medelhög risk gäller detsamma efter slutet av 2035.

Vad ”hög risk” betyder avgör varje organisation själv. Färdplanen ger en metod och grova tumregler för detta. Kvantrisken i ett användningsfall beror på tre faktorer:

• hur sårbar den använda kryptografin är,
• vilken skada som uppstår om den bryts,
• hur lång och krävande övergången till postkvantkryptografi är.

Två av färdplanens tumregler är särskilt praktiska. För det första: Om data måste förbli konfidentiella i minst tio år och en attack även efter tio år skulle få betydande konsekvenser, är risken hög. Sådana data kan angripare redan i dag fånga upp och lagra för att dekryptera dem senare (”Store now, decrypt later”). För det andra: Om övergången tar mer än åtta år och konsekvenserna av en attack skulle bli allvarliga, är risken också hög. Färdplanen nämner skyddet av programvaruuppdateringar som exempel.

Av detta följer ett andra krav för 2030: Kvantsäkra programvaru- och firmwareuppdateringar ska vara aktiverade som standard. Produkter som släpps på marknaden med en förväntad livslängd bortom 2030 ska kunna uppdateras till postkvantalgoritmer. Själva uppdateringsmekanismen ska för detta använda postkvantsignaturer.

BSI sätter i TR-02102-1 samma datum för tillämpningar med mycket högt skyddsbehov: Deras övergång till kvantsäkra algoritmer bör ske till slutet av 2030.

Slutet av 2031 och 2035: vad BSI TR-02102-1 rekommenderar

TR-02102-1 i version 2026-01 av den 23 januari 2026 är BSI:s centrala rekommendation om kryptografiska algoritmer och nyckellängder. Den skiljer mellan nyckelöverenskommelse och signaturer. BSI TR-02102-1, PDF

Nyckelöverenskommelse. Klassiska algoritmer som RSA eller Diffie-Hellman på elliptiska kurvor rekommenderar BSI ensamma bara till slutet av 2031. Därefter ska de endast användas tillsammans med en kvantsäker KEM-algoritm. Skälet är ”Store now, decrypt later”: Uppfångade data är i fara så snart en tillräckligt kraftfull kvantdator finns, även om uppfångandet ligger flera år tillbaka.

Signaturer. Här är läget ett annat. En klassisk signatur förblir tillförlitlig så länge det inte finns någon kryptografiskt relevant kvantdator. BSI följer därför EU:s färdplan och rekommenderar enligt nuvarande bedömning klassiska signaturalgoritmer troligen till slutet av 2035. Samtidigt påpekar riktlinjen att det just för signaturer inom en PKI måste räknas med långa migreringstider.

Hybrid i stället för utbyte. BSI rekommenderar att postkvantalgoritmer används hybrid, alltså i kombination med en klassisk algoritm. Faller den ena av de två skyddar den andra fortfarande. Den nationella riktlinjen tar över denna rekommendation.

2035: NIST IR 8547 och det internationella ramverket

I USA föreslog NIST i november 2024 i utkastet NIST IR 8547 en tidsplan för utfasning av klassiska algoritmer för publik nyckel. NIST IR 8547 Algoritmer med 112 bitars säkerhetsnivå, däribland RSA-2048, ska efter 2030 betraktas som ”deprecated”. Efter 2035 ska RSA, ECDSA, EdDSA och klassisk Diffie-Hellman på alla säkerhetsnivåer vara ”disallowed”.

Två förbehåll är viktiga. Dokumentet är fortfarande ett utkast (Initial Public Draft). Och ”deprecated” betyder hos NIST inte förbjudet: En algoritm får fortsätta användas om organisationen medvetet bär risken. Slutgiltigt utesluten är den först som ”disallowed”.

EU:s färdplan har medvetet knutit 2035 till denna tidsplan. Den hänvisar till NIST IR 8547, till det amerikanska målet i National Security Memorandum 10 att undanröja så mycket kvantrisk som möjligt till 2035, och till tidsplanen från brittiska NCSC, som också anger 2035 som mål. För internationellt verksamma företag är det goda nyheter: De stora tidsplanerna motsäger inte varandra.

Vad som är skyldighet och vad som är rekommendation

De flesta sammanfattningar talar om ”deadlines”. Juridiskt är datumen i EU:s färdplan och den nationella riktlinjen dock rekommendationer. Det säger riktlinjen själv: Tidsfristerna är ”brådskande rekommendationer på grund av det akuta trycket att agera”. För att de ska bli bindande ska IT-Planungsrat (det tyska samordningsorganet för federal och delstatlig IT) och UP KRITIS (Tysklands offentlig-privata partnerskap för kritisk infrastruktur) om möjligt fatta bindande beslut om dem till slutet av 2026.

Bindande är i dag framför allt tre saker:

• Verschlusssachen (säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter). För godkända VS-IT-säkerhetsprodukter, alltså IT-säkerhetsprodukter godkända för klassificerade uppgifter, har BSI fastställt bindande tidsfrister för att ställa om området för klassificerade uppgifter till 2030.
• NIS2 i Tyskland. Viktiga och väsentliga entiteter är enligt § 30 i BSI-lagen (BSI-Gesetz, BSIG), Tysklands genomförande av NIS2:s riskhanteringsåtgärder, skyldiga att följa teknikens ståndpunkt (”Stand der Technik”) för kryptografi. Riktlinjen nämner uttryckligen TR-02102 som måttstock för detta. Den som ignorerar rekommendationerna i TR-02102 utan ett motiverat riskbeslut kommer i tveksamma fall att få svårt att visa att teknikens ståndpunkt följs.
• Branschregler. Den delegerade akten om IKT-riskhantering enligt DORA (Delegerad förordning (EU) 2024/1774, artikel 6) kräver att finansiella entiteter i sin policy för kryptering och kryptografiska kontroller föreskriver att den kryptografiska tekniken uppdateras eller byts ut vid framsteg inom kryptoanalys. PCI DSS 4.0.1 kräver genom krav 12.3.3 sedan den 31 mars 2025 en dokumenterad översikt över de använda chiffersviterna och protokollen, som granskas minst en gång per år, och en strategi för förutsebara sårbarheter. Inget av dem anger ett fast postkvantdatum. Men en kvantdator är precis den sortens utveckling som de ska reagera på.

Båda dokumenten, EU:s färdplan och riktlinjen, innehåller dessutom samma mening för det fall att ett datum inte kan hållas: Då måste den individuella risken bedömas. Det är ingen utväg utan en skyldighet att dokumentera. Den som missar 2030 bör kunna motivera varför och med vilka kompenserande åtgärder.

Vad tidslinjen innebär för planeringen

EU:s färdplan motiverar också sina datum med hur lång tid övergången tar. Det kan lätt ta fem till tio år att helt ställa om alla relevanta system. Riktlinjen hänvisar till tidigare kryptografiska övergångar som också tog flera år.

Hur väl förberedda företag är visar en marknadsundersökning som KPMG genomförde på uppdrag av BSI 2023: Nästan 90 procent av deltagarna bedömde att de inte skulle kunna möta kvantdatorernas hot mot kryptografin i tid. BSI:s marknadsundersökning

Kalkylen är enkel. Den som ska ha ställt om högriskanvändningsfall till slutet av 2030 och behöver fem år för det borde ha börjat 2025. För alla andra gäller: Fristen i slutet av 2026 för inventering, ansvar och plan är den första som man realistiskt fortfarande kan hålla. Och den kostar framför allt arbete, knappast investeringar.

Samtidigt varnar EU:s färdplan och riktlinjen för den andra ytterligheten. Tidsplanen ska undvika en kaotisk övergång som skapar nya sårbarheter genom otillräckligt testade lösningar. Ett snabbt totalbyte är alltså inte målet. Det som efterfrågas är en prioriterad, testad och dokumenterad övergång.

Vad vi på Secani tar med oss

Riktlinjen kräver att kvantrisken integreras i den ordinarie riskhanteringen och att tidsfristerna för hanteringen förankras där. För ett ISMS innebär det: Kvantrisken blir inte ett specialprojekt vid sidan av registret, utan en risk som andra, kopplad till berörda tillgångar, tillämpningar och leverantörer, med en ansvarig person och ett datum. På så sätt förblir det spårbart vilka användningsfall som klassats som hög risk, varför, och när de ska vara omställda.

Hur du hanterar risker så att de leder till beslut beskriver vi i Bygg ett riskregister som påverkar besluten. Hur kryptering och nyckelhantering bör granskas som helhet kan du läsa i Kryptering och nyckelhantering: verifiera skyddskedjan. Vad forskningen säger om när en kvantdator kan bryta RSA sammanfattar vi i När kommer Q-Day? Vad forskningen visar 2025 och 2026.

Slutsats

Datumen för postkvantmigreringen ligger fast, och de stora tidsplanerna från EU, Tyskland, USA och Storbritannien hänger ihop: inventering och plan i slutet av 2026, användningsfallen med hög risk i slutet av 2030, resten 2035. Bindande är de hittills framför allt för klassificerade uppgifter. För NIS2-entiteter i Tyskland blir de via teknikens ståndpunkt enligt § 30 BSIG i praktiken måttstocken. Den som börjar i dag bör därför inte starta med tekniken, utan med en ansvarig funktion, en inventering och en motiverad klassning av de egna användningsfallen.

Källor

• A Coordinated Implementation Roadmap for the Transition to Post-Quantum Cryptography (EU PQC Workstream inom NIS-samarbetsgruppen, Part 1, version 1.1, 2025-06-11, publicerad 2025-06-23)
• Nationale Umsetzung der EU-Roadmap zur Umstellung auf Post-Quanten-Kryptografie (Gemensam riktlinje från BMDS, BMI och BSI, publicerad 2026-10-12)
• Umstellung auf Post-Quanten-Kryptografie: Leitlinie zur nationalen Umsetzung der EU-Roadmap veröffentlicht (BSI, pressmeddelande, 2026-10-12)
• BSI TR-02102-1: Kryptographische Verfahren: Empfehlungen und Schlüssellängen (version 2026-01, 2026-01-23)
• NIST IR 8547: Transition to Post-Quantum Cryptography Standards (Initial Public Draft, 2024-11-12)
• Marktumfrage Kryptografie und Quantencomputing (KPMG på uppdrag av BSI, april 2023)